Publicerat

Resdag 2

Kloc­kan 5.45. Har du någon aning om hur tidigt det är? Det var då min mobil­te­le­fon väck­te mig. En väl­digt djup suck sena­re lyc­ka­des jag klätt­ra upp ur säng­en och masa mig ut i badum­met.

Varm­vatt­net var i prin­cip slut (tur man duscha­de igår kväll), så det fick bli lite friskt plas­kan­de istäl­let.

Efter en god fru­kost med bland annat bir­cher müs­li (mås­te ta reda på hur man gör det där) gav vi oss iväg igen mot näs­ta över­natt­ning, i Mila­no.

Kloc­kan 7.25 ring­de en lite små­sur tax­i­chauf­för från Taxi Lim­hamn och kon­sta­te­ra­de att vi inte ver­ka­de vil­ja åka någon­stans idag. Vi berät­ta­de att han var ute 24 tim­mar för sent.

Dagens förs­ta ben­sträc­ka­re sker i när­he­ten av Ulm, där Albert Eins­te­in föd­des.

Lun­chen avnjöts i Öster­ri­ke, i sta­den Bre­genz pre­cis vid ena kan­ten av Boden­sjön. Jag har ald­rig förr ätit spätz­le, så jag pas­sa­de på när till­fäl­le gavs på hotell Mess­mer. Kokt stekt och ost­gra­ti­ne­ra­de pas­ta­bi­tar med kan­ta­rel­ler och en fräsch sal­lad — gott!

Efter den kor­ta turen i Öster­ri­ke läm­na­de vi EU och kör­de vida­re in i Schweiz, eller som det heter på latin — Hel­ve­ti­ca. Oehört vac­kert att åka ige­nom, Alper­na bju­der upp till mag­ni­fikt skå­de­spel!

Väl inne i Schweiz tog det oss bara ett par minu­ter att köra för­bi det pyt­te­lil­la lan­det Lich­tenste­in, som ser ut att lig­ga upp­skrämt på en av bergs­slutt­ning­ar­na. Vi lyc­ka­des skym­ta furs­te­pa­lat­set, där Hans Adam II bor.

Efter ytter­li­ga­re en ben­sträckar­pa­us kom vi till slut fram till hotel­let i Sesto san Gio­van­ni strax utan­för Mila­no. Nytt och fräscht hotell, mitt i ett kontors- och indu­stri­om­rå­de, med kraft­led­ning­ar och stor trans­for­ma­tor­sta­tion bakom hotel­let. Mitt i det här hade de en musik­fes­ti­val!

Maten var sådär, helt OK men inte mer. Jag antar att det berod­de på att det var sön­dag.

Efter ett kort besök till musik­fes­ti­va­len bakom hotel­let och en kall öl där var det dags att sova.

Publicerat

Resdag 1

Resan bör­ja­de gans­ka bra!

Jag säger ”gans­ka” eftersom Taxi Lim­hamn schabb­la­de bort vår tax­i­bok­ning till 7.20, och när vi ring­de och frå­ga­de var bilen var, så hade de dels ing­en antec­king om vår bok­ning, och dels inga ledi­ga bilar att skic­ka. Vi för­kla­ra­de artigt för dem hur vär­de­lö­sa de var, och ring­de Taxi 97 istäl­let — ett före­tag jag ald­rig haft anled­ning att bli besvi­ken på.

Efter en snabb fru­kost på Öresundser­mi­na­len läm­na­de bus­sen sta­tio­nen näs­tan exakt 8.10.

Vid lunch­tid stan­na­de vi till i någon­stans i Tyskland och åt lunch, för min del Jägarschnit­zel med cham­pin­jon­sås och kokt pota­tis. Schnit­zeln var från fru­sen mass­till­verk­ning, men var fak­tiskt rik­tigt god!

På efter­mid­da­gen stan­na­de vi till på en rast­plats längs auto­bahn, för rast/vila. Köer­na till toa­let­ter­na var dock änd­lö­sa, det var tre bus­sar från Sve­ri­ge som stan­na­de till där sam­ti­digt, och alla var i behov av att besö­ka toa­let­ter­na. Vi besök­te Bur­ger King istäl­let för ett litet lät­ta­re mel­lan­mål i form av en liten cho­klad­mil­ks­ha­ke och en ost­bur­ga­re. Bur­ga­ren hade legat ett tag, och mil­ks­ha­ken sma­ka­de knappt cho­klad.

Klo­kan 19.30 anlän­de vi till hotell Bachmü­le i Ful­da, där vi skul­le sova över förs­ta nat­ten. Mid­da­gen inled­des av något jag inte tror jag ätit sedan grund­sko­lan — Minestro­ne­sop­pa, gjord på bok­stavs­pas­ta. Huvud­rät­ten var en pann­biff med grön­pep­par­sås, och efter­rät­ten bestod av tysk cho­klad­pud­ding med vanilj­sås. Cho­klad­pud­ding i Tyskland görs på väl­digt lite cho­klad och väl­digt myc­ket gela­tin.

Hotell­rum­met var helt OK. Säng­en var så låg att man fick klätt­ra ur den, och kud­den, som såg stor och skön ut, för­svann i tom­ma intet när man skul­le läg­ga huvu­det på den. Jag tror den var lite blyg. Jag sov dock rikigt bra och är myc­ket pig­ga­re idag än i går.