Tiden flyger

Tiden går snabbt… I går var det på dagen 17 år sedan jag bör­ja­de job­ba på Pro­pel­lo Inter­net. Jag hade då job­bat i någ­ra år på Dator­sek­tio­nen på Kaj­plats 305.

Sen dess har jag bara bytt jobb en enda gång, men ändå varit anställd på många oli­ka före­tag. Eller oli­ka och oli­ka… Som IT-branschen fun­ge­rar så är det jämnt och stän­digt upp­köp och namn­by­ten, sam­man­slag­ning­ar, osv. IT-bubblans tid i slu­tet på 90-talet/början på 2000-talet var ing­et undan­tag:

Och res­ten är väl histo­ria om man så säger 🙂

Dramatisk och blodig entré på Egmont

Idag bör­ja­de ett nytt upp­drag för mig på Egmont. Egent­li­gen är det sam­ma som innan, så man kanske kan säga att det är en fort­sätt­ning efter ett par måna­ders uppe­håll.

En bit upp­åt vägen här kor­sar en järn­vägs­räls gatan. Räl­sen går snett över gatan, cykel­ba­nan och gång­ba­nan. Det är inte alls ovan­ligt att det sam­las skräp nere i spå­ret (det är inte en räls som går upp, utan en sådan som går ner så att vagn­hju­len kör i den istäl­let för på den). Min vet­skap om det­ta hind­ra­de mig inte det mins­ta från att cyk­la på som van­ligt (det var efter en kur­va så min has­tig­het kan inte ha varit jät­te­hög). Mitt fram­hjul mås­te ha kom­mit i en olämp­lig vin­kel, för när jag cyk­la­de över spå­ret gled fram­hju­let ner i spå­ret, tvär­ställ­de sig och fast­na­de, var­på hela cykeln, med mig på, väl­te omkull. Jag slog i mar­ken med väns­ter hand och väns­ter vad/knä, men så vitt jag kan bedö­ma så bröt jag ingen­ting. Benet är lite ömt, och jag hal­tar, men jag kan ta mig fram­åt (även om det går lång­samt).

Han­den är det lite vär­re med. Jag skra­pa­de hål på lång­fing­ret och hand­fla­tan (vid tum­men), och det var nog där smäl­len tog värst. Det är svul­let och ömmar en hel del, och jag kan inte lyf­ta saker med han­den eller gri­pa tag om något, inte med någon kraft iaf. Jag antar att det är för att det är svul­let och inte att något är bru­tet, och att det kom­mer att vara bätt­re ikväll eller imor­gon bit­ti. Om inte får jag nog ta mig till distrikts­lä­kar­mot­tag­ning­en och se om de kan rönt­ga.

Det är såda­na här dagar man öns­kar att man haft på sig full ishoc­keymun­de­ring när man gick hem­i­från…

Hit­tills är min track record inte så bra på blö­ta höst­da­gar med våta löv:

  • Väl­te med cykeln när jag var liten och bröt höger ben.
  • Gled av vägen på en motor­vägs­av­fart i Köpen­hamn, smäll­de in i väg­räc­ket och slog sön­der belys­ning­en och plå­ten på bilen på höger sida.
  • Hal­kar på järn­vägs­räls och slår i väns­ter arm och ben.

Jag är glad att jag inte slog i huvu­det, då hade jag antag­li­gen varit på sjuk­hu­set vid det här laget (eller ner­bäd­dad i säng­en där hem­ma, vil­ket iofs inte låter så tokigt).

Jag hål­ler på att under­sö­ka om det här är något som skall anmä­las som arbets­ska­da, om det skul­le upp­stå kom­pli­ka­tio­ner sena­re.

Task Scheduler does not run scheduled jobs

Yes­ter­day I wad try­ing to figu­re out why Fore­front Secu­ri­ty had stop­ped upda­ting the engi­nes auto­ma­ti­cal­ly. Manu­al­ly upda­ting the engi­nes worked fine, but having to log in to the ser­ver each and eve­ry day to manu­al­ly upda­te the engi­nes is unac­cep­tab­le.

So after goog­ling I found out that it might have somet­hing to do with the task sche­du­ler in Win­dows. And after chec­king the sche­du­led tasks, I found out that none of them had run sin­ce March.

The log file said ”The attempt to retri­e­ve account infor­ma­tion for the spe­ci­fi­ed task fai­led; the­re­fo­re, the task did not run. Eit­her an error occur­red, or no account infor­ma­tion existed for the task.” with a spe­ci­fic error of 0x8007000d. Wierd. I found a page that sug­ges­ted restar­ting the ser­ver, which did­n’t sol­ve my pro­blems.

I final­ly found a solu­tion! It appe­ars that it had somet­hing to do with the Volu­me Sha­dow Copy ser­vice and that I had demo­ted the ser­ver a couple of weeks ago (pro­bably at the same time the sche­du­led jobs stop­ped wor­king.

Now eve­ryt­hing runs as expec­ted.

I väntan på iPhone, del 2

Nat­tens vän­tan blev helt frukt­lös…

När jag cyk­la­de hem­i­från föll det en och annan drop­pe från him­len. När jag cyk­lat upp till Ami­rals­ga­tan öpp­na­de sig him­len och reg­net stod som spön i bac­ken. Jag fick söka skydd under taket till entrén till tea­tern som lig­ger där, annars hade jag väl bli­vit helt bort­spo­lad.

Efter ett par minu­ter gav reg­net med sig lite, så jag chan­sa­de och cyk­la­de iväg igen. Jag hann c:a 50 meter innan him­len på nytt öpp­na­de sig. Jag cyk­lade vida­re som en besatt och sök­te skydd i en gara­ge­gång av något slag mel­lan Coop och Smör­gås­bu­ti­ken. Efter ett tag reg­na­de det lite mind­re igen, så jag gav mig vida­re.

Halvt genom­blöt på fram­si­dan av krop­pen kom jag fram till Gåga­tan och par­kerade cykeln vid Duka, och gick res­ten av vägen. Det reg­na­de fort­fa­rande en del, men inte lika hyste­riskt som ett par minu­ter tidi­ga­re, så jag blev inte jät­te­myc­ket blö­ta­re än vad jag redan var.

Väl fram­me vid slu­tet på kön till Teli­a­bu­ti­ken träf­fa­de jag min kol­le­ga Lars där, han stod och vän­ta­de där på att vi övri­ga skul­le hin­na dit, innan vi ställ­de oss i kön. Vi bestäm­de oss efter ett par minu­ter att gå och stäl­la oss i kön, den hade växt till­räck­ligt myc­ket så att vi kun­de söka skydd från reg­net i en av por­tar­na längs David­s­halls­ga­tan.

Efter att vi stått där ett par minu­ter dök fler upp, och till slut var vi alli­hop sam­lade. Det var jag, Las­se, Peter, Johan, Patric, Björn och Anders R.

Vi höll fle­ra gång­er på att bli påkör­da av fartvil­da buss­chauf­fö­rer. gatan genom­går någon form av ombygg­nad där och där­för var bus­sar­na tvung­na att köra näs­tan uppe på trot­to­a­ren för att kom­ma för­bi, och där­med näs­tan köra på oss som stod och köa­de. Vad jag vet hän­de inga olyc­kor…

Telia var schyss­ta och bjöd på kaf­fe, gril­lad korv, fil­tar, Mer, chips, och lite annat. De skänk­te ock­så ut mas­sor med lany­ards. En lite iro­nisk pre­sent, med tan­ke på att det inte går att fäs­ta dem i iPho­ne.

När Telia väl öpp­nat dör­rar­na slä­pa­de sig kön fram. Efter drygt 1,5 tim­mar ha­de vi kom­mit kanske halv­vägs. Då gick de ut och sade att iPho­ne 16GB svart var slut. Väl­digt trå­kigt med tan­ke på att vi alli­hop vil­le ha just en så­dan, men vi anpas­sa­de oss efter situ­a­tio­nen, och nu vil­le vi alla ha den vita 16GB-versionen istäl­let.

När vi pre­cis kom­mit fram till skylt­fönstrena till Telia-butiken (vid 2−2.15) gick de ut och sade att de tyvärr inte fick ha buti­ken öppen läng­re än till 3, och att de trod­de att de skul­le hin­na med alla som stod i kö fram till där skylt­fönst­re­na bör­ja­de. Någ­ra av oss utstöt­te ett för­sik­tigt opti­mis­tiskt ”yay” i hop­pet om att vi skul­le hin­na fram innan de stäng­de.

Men tiden slä­pa­de sig fram, och runt 2.45 gick de ut och sade att iPho­ne 16GB vit ock­så var slut. Vi vil­le ju alli­hop ha 16GB-versionen, så efter en kort dis­kus­sion bestäm­de vi oss för att åter­kom­ma dagen efter istäl­let. Det var bara Las­se som kun­de tän­ka sig 8GB-versionen, men han hade ju åkt från Kristi­an­stad, och att behö­va åka hem i ogjort ären­de var ju lite trå­kigt. Tyvärr kra­scha­de Teli­as system lagom till de kom­mit fram till en kas­sa, så det blev ing­et alls för någon av oss.

I väntan på iPhone

Om någ­ra tim­mar skall jag säl­la mig till köer­na utan­för Telia på Gåga­tan här i Mal­mö.

Var­för? Jo, där­för att kl 00:00:01 imor­gon bit­ti släpps iPho­ne, och jag skall ha en. Men jag hade då inte tänkt stå och köa i tim­mar innan dess, 23:00 får bli lagom. Hin­ner de ta slut så får de säkert in fler så små­ning­om. Vore dock kul om jag kun­de få en innan jag skall till Austra­li­en, lite extra under­håll­ning på pla­nen ska­dar inte.

En 16 GB svart en tänk­te jag mig. Hop­pas inte alla and­ra ock­så skall ha en sådan…

Twingly och Tidningen hennes

Gans­ka nyli­gen så lade vi in stöd för Twingly på någ­ra av Egmont Tid­skrif­ters saj­ter, när­ma­re bestämt Tid­ning­en hen­nes, King och Modet­te. Jag har ännu så länge inte sett det ”in action”, så jag skri­ver det här lil­la blogg­inlägget som ett litet test av funk­tio­nen där.

För att det skall fun­ge­ra mås­te jag ju län­ka till t.ex. ett blog­gin­lägg på hen­nes, och var­för inte ta ett av Stef­fa­ni­es inlägg, ”blog­ga om oss”? Fun­kar all­de­les utmärkt, tyc­ker jag.

Nu bär det av till sängs, imor­gon har vi möte för att sam­la ihop och dele­gera bug­gar­na som dykt upp nu iom migre­ring­en till EPi­Ser­ver CMS 5.

Märkliga felmeddelanden

För ett tag sen fick jag en ny dator här på Egmont. Skill­na­den på den jäm­fört med den gam­la (för­u­tom has­tig­het och en del and­ra uppen­ba­ra saker) är att alla fel­med­de­lan­den från .Net kom­mer på svens­ka. Det­ta i sig hade väl inte varit så kons­tigt – om det inte vore för att Micro­softs över­sät­tare har en minst sagt märk­lig upp­fatt­ning om vad saker och ting skall över­sät­tas med.

Det upp­stod ett fel på trans­port­ni­vå när för­frå­gan skul­le skic­kas till ser­vern. (pro­vi­der: TCP-provider, error: 0 — En befint­lig anslut­ning tving­a­des att stänga av fjärr­värd­da­torn.)

Ehh, ursäk­ta mig? Min anslut­ning till data­bas­ser­vern gjor­de en shut­down på ser­vern???

I väntan på… Vad?

*suck* Sit­ter och vän­tar på att huvudser­vern skall star­ta om så att jag kan gå hem sen. Men den vän­tar på något, jag vet inte vad. Det finns ing­en mo­ni­tor och ing­et tan­gent­bord kopp­lat till ser­vern hel­ler, så jag kan inte gå in i ser­ver­rum­met för att se om det står något på kon­sol­len.

Åhh. Där hän­de visst något. Nu sva­rar den inte på ping läng­re, så nu skall den ha gått ner. Tog bara en halv­tim­me. Nu är det bara en kvarts vän­tan kvar på att den skall kom­ma igång igen och jag kan log­ga in på den och kon­trollera så att alla tjäns­ter kom igång som de skall.

Jaja, det gäl­ler att ha tåla­mod när man arbe­tar med IT-drift.

Försenad julmiddag

Igår var det dags för en något för­se­nad jul­mid­dag med mina kol­le­gor och respek­ti­ves respek­ti­ve.

Egent­li­gen var tan­ken att vi skul­le haft jul­mid­dag i decem­ber, men vi var lite sent ute med att boka bord, så hela syd­väst­ra Skå­ne var full­bo­kat, så det blev igår istäl­let.

Vi var på Far­bror Elofs Skaf­fe­ri i Bil­le­ber­ga. Ett helt otro­ligt stäl­le, de har sam­lat på sig saker från lopp­mark­na­der och hängt upp över­allt i restau­rang­en. Man kan sit­ta och tit­ta på allt i tim­mar, och när man tit­tat klart kan man läsa i någ­ra av böc­ker­na som finns utlag­da på bor­den. Som t.ex. en bok som om du vän­de den på ena hål­let så var den lan­ti­sens gui­de till stor­sta­den, och om du vän­de den på and­ra hål­let så var den sta­bons gui­de till lands­byg­den.

Maten där­e­mot är en annan fem­ma… Jag bru­kar van­ligt­vis kun­na äta det mesta med god aptit, men det mås­te ha varit något fel på mina smaklö­kar igår. Det mesta var (åtminsto­ne enligt mina smaklö­kar) fruk­tans­värt äck­ligt, och en korv de hade rul­lat ihop med nån kons­tig grågrön sör­ja i fick mig näs­tan att spy. MEN alla and­ra ver­ka­de tyc­ka att det var rik­tigt gott (för­u­tom möj­ligt­vis bläck­fisk­hu­vu­det Anders fick), så jag antar att det var något märk­ligt med mina smaklö­kar. Efter förs­ta tall­ri­ken med lite av var­je, varav jag var tvung­en att läm­na det mesta, så bestod tall­rik två av det goda nyba­ka­de brö­det, lite oliv­rö­ra, någ­ra kyck­lingspett och en god färskost.