Alea acta est

Igår fick jag en tär­ning av en kom­pis.

Jag vet inte var­för. När han först räck­te över sin slut­na hand och sade att jag skul­le få något, så vil­le jag inte ta emot det för jag tänk­te att det kanske var en bit skräp­pap­per som han inte orka­de slänga själv.

Strax efter visa­de han vad det var — en trätär­ning. Han sade något om att man ibland pla­ce­ra­de tyng­der under ytan på den sida som har bara en prick på sig, för att öka chan­sen att slå en sexa.

Jag tänk­te inte mer på det, men idag hit­ta­de jag tär­ning­en på mitt mat­bord, som står i var­dags­rum­met. Jag tänk­te att han glömt den igår, och påpe­ka­de för honom att han glömt den. Han sade då att jag ju fick den av honom igår.

Jag frå­ga­de honom om det var något spe­ci­ellt han vil­le säga med den, men det sade han ing­et om. Får väl för­sö­ka klu­ra ut det själv.

Om inte annat så kan jag ju använ­da den för att veta om jag skall vara ensam för stun­den, ringa en kom­pis för att vi två skall se en film, äta en tre­rät­ters mid­dag, stäl­la mig på alla fyra en stund för att få en annorlun­da syn på till­va­ron, leta efter en häst med fem ben, eller hit­ta någon att ha sex med.

Jag får väl helt enkelt se vad fram­ti­den har att bju­da.

Ett svar på ”Alea acta est”

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.